Jaha då va det dax för återbesök på barnkliniken i nyköping igen efter 2 v. Emelie hade bara gått upp 120g på 2 v. lite tråkigt, men skönt att läkaren inte hetsade upp sig.. hon tycker vi ska ha is i magen för hon är så pigg å kry i övrigt. och som sagt på hennes pappas sida har alla barnen varit lika svår födda.. Hon tyckte inte vi skulle göra några prover eller så hon sa att vi behöver ju inte göra henne sjuk! så vi ska tillbaka dit i januari igen!
igår körde även mamma gruppen på bvc igång, roligt tycker jag!! Jag verkar ha hamnat i en bra grupp med bara inflyttat folk. Jag var faktiskt yngst... men iaf vi satt i en ring på golvet å bara pratade.. nästa vecka missar jag för då är jag i hbg :) men det va bara 2 som kunde komma så det skulle inte vara något särskilt ämne då..
Jaha idag (tors) hände då det som inte får hända, jag om någon vet det! jag jobbar för sjutton på dagis... jag e alltid noga, men inte idag..inte tillräckligt. ush får ont i magen bara ja skriver å tänker på det. Emelie ramlade ner från skötbordet... gud va jag skäms....
Hon liksom satte sig upp på sidan rasade rakt ner typ en meter landade på magen å ansiktet i vårt klinkergolv, fan ja trodde hon skulle dö! ja rusade å lyfte upp henne å hon skrek hysteriskt... ja det finns väl inte så mycket å säga.. mitt hjärta slutade slå, vet inte om det ens har börjat än... men joppe kom hem å vi åkte till akuten. hon var som vanligt å dom kollade ögon, öron, lyssnade på hjärtat, å drog i ben å armar.. sen va vi kvar 2 timmar bara för att kolla att hon va som vanligt. Nu ligger hon här brevid mig i soffan å sover. hon har varit sig lik ikväll men ja ser å hör ljudet när hon slår i golvet i mitt huvud hela tiden.. jag har bara fått vänliga komentarer å bra stöd från alla men det får väl ta någon dag å smälta det iaf.. ja gud man är så knäpp man tänker hela tiden varför varför. tänk om man kunde få göra om det då skulle jag..... Inatt kommer man nog sova lite dåligt, kommer kolla att hon andas stup i kvarten.. åhhhh
nä nu ska ja pussa lite på henne... på återseende!
Det var längesen jag skrev ett blogginlägg!!
4 år sedan
stackars lilla dockan! Vilken tur att det gick bra för henne! jag förstår att det är jobbigt att skriva om det, men ibland måste man utmana sig själv.
SvaraRaderaKram på er alla!
Hej hej!
SvaraRaderaFörstår dej så väl gumman. Man vet precis vad som KAN hända och så händer det fast man är så vaksam. Vi träffar ofta ofta på detta på jobbet och jag tycker alltid så förtvivlat synd om de stackars föräldrarna. Dåliga samvetet bara lyser, men du! Vi är alla bara människor och sånt här händer. Små barn är tack o lov riktiga gummimäniskor och klarar av oss mammor ganska bra :-)
Tusen kramar och det ska bli så kul att få se er nästa vecka